Pragmatisk utveckling

Hur sker den pragmatiska utvecklingen och hur lär sig barn använda sociala regler för språkbruk och språk?

Pragmatik kan man översätta till "användandet av språket", och det är en förmåga som också utvecklas genom livet. Och främst tror jag att den här utvecklingen sker genom att vi prövar olika sätt att uttycka oss, och kanske imiterar andra, och ser vad som händer. När man är riktigt liten kan det handla om "aha, om jag pekar på den där bollen så får jag den!" och när man blir äldre "hm, nu när jag sa att gubben bredvid oss var tjock verkade mamma tycka att det var jobbigt". Man lär sig använda språket genom att använda språket helt enkelt. Överallt och hela tiden.

I teori-boken till Utbyggd grammatik finns ett stycke om pragmatik där Iréne Johansson beskriver vårt användande av språket som ett "språkspel" med vissa grundregler och massor av variationer och tillägg till dessa. Och redan som spädbarn börjar barnet träna på en av dessa grundregler: turtagningen (först gör/säger jag något och du tittar på mig, sedan är det din tur att svara och jag tittar på dig.) Sedan fortsätter barnet att bygga på sin arsenal av grundregler, och lär sig hur man kan begära saker, kommentera, berätta, fråga, osv. När barnet blir äldre blir utmaningen att lära sig att anpassa reglerna utifrån situationer och samtalspartners, och lära in alla variationer och tillägg till reglerna. Eftersom språkspelets regler för det mesta är oskrivna och outtalade är det svårt att få någon "undervisning" i det här, barn får istället lära sig genom att pröva och imitera andra, eller som Iréne skriver: "För att lära sig spelets regler måste man spela spelet många gånger. Det betyder att den bästa träningen för att använda språket socialt är att använda det i olika sammanhang och tillsammans med olika personer."

Sedan tänker jag att en del barn (som kanske har svårigheter inom autismspektrat) faktiskt behöver hjälp genom att vi sätter ord på de här reglerna på olika sätt, och att det blir en utmaning för oss i omgivningen eftersom vi själva inte alltid är så medvetna om hur reglerna faktiskt ser ut, vi bara har det i oss, inlärt sedan vi var barn så där som ovan...