Frågor och svar om tvisten i Babblarnas värld

 

Hatten vann tvisten om Babblarna

Pressmeddelande 27 november 2019

Förlaget Hatten har upphovsrätten på sin sida när det gäller de populära barnfigurerna Babblarna. Det framgår av den dom som Arbetsdomstolen meddelade under onsdagen.

Arbetsdomstolens beslut utgör slutpunkten i en tvist där illustratören Ola Schubert hävdat upphovsrätt till de illustrationer som han medverkat till för Hatten. Detta ledde bland annat till att Youtube stängde ner filmerna med Babblarna i en månad. Hatten stämde då Ola Schubert.

– Det känns otroligt skönt att få bekräftat att Hatten har upphovsrätten till Babblarna. Nu kan vi fokusera helt på att utveckla Babblarna och hjälpa barn i deras språkutveckling, säger Anneli Tisell, vd och grundare av Hatten Förlag.

Arbetsdomstolen skriver i ett pressmeddelande att ”illustratören utan att protestera medverkat till företagets förfoganden över figurerna på ett sådant sätt att företaget får anses ha förvärvat förfoganderätten. Enligt Arbetsdomstolen kunde illustratören också förutse vad företaget skulle göra med de illustrationer han gjorde under sin anställning. Därför vann arbetsgivarsidan.”

– Ola Schubert har genom åren fått en bra ersättning för sitt arbete, helt enligt våra överenskommelser. Domen bekräftar att företag kan anlita kreatörer och veta att man äger rättigheterna till det man investerar i. Det är bra för både företag och kreatörer, säger Anneli Tisell.

Arbetsdomstolen var enhällig i sin dom och den kan inte överklagas.

 

Frågor och svar om tvisten till advokaten Magnus Tonell

Publicerad 6 december 2019

På sociala medier finns det kritik mot domen, och en del menar att den är felaktig. Vad säger du om det?

Jag misstänker att många som kritiserar och kommenterar gör det utan att faktiskt ha läst domen. Men den som gör det kan bland annat konstatera att bevisbördan enligt Arbetsdomstolen helt låg på Hatten under domstolsförhandlingarna. Förlaget var alltså tvunget att bevisa att det funnits överenskommelser som innebär att förlaget förfogar över upphovsrätten till Ola Schuberts alster.

En annan viktig sak är att domstolen delvis grundar sitt beslut på Ola Schuberts egna utsagor i rätten. Hans egen berättelse talar för att Hatten har rätt, menar domstolen. Slutligen är det viktigt att notera att domstolen var enhällig. Inte en enda av de sju ledamöterna hade en avvikande uppfattning, inte heller de ledamöter som är tillsatta av arbetstagarorganisationer.

Som vanligt när det gäller sociala medier är det viktigt att vara källkritisk och bilda sig en egen uppfattning utifrån fakta innan man skriver eller delar kritiska inlägg. Här finns Arbetsdomstolens dom i sin helhet:

http://www.arbetsdomstolen.se/pages/page.asp?lngID=4&lngNewsID=1784&lngLangID=1

Vad betyder domslutet i praktiken?

Arbetsdomstolen har fastställt att Hatten har förfoganderätt, det vill säga rätt att använda illustrationerna som Ola Schubert gjort inom ramen för sina uppdrag och sin anställning på Hatten. Förfoganderätten innefattar även rätt att ändra och vidarelicensiera illustrationerna.

Det är viktigt att förstå att parterna inte tvistade om vem som faktiskt hållit i penslarna vid skapandet av Babblarna. Ola Schubert var en av flera personer som arbetade fram materialet, baserat på grundaren Anneli Tisells koncept, skisser och vision. Detta var parterna helt överens om under domstolsförhandlingarna.

Varför vann Hatten den här tvisten?

I botten finns domstolens bedömning av de anställnings- och uppdragsöverenskommelser som Ola Schubert ingått med Hatten. Domstolen lutar sig också mot det de kallar ”konkludent agerande”. De menar vidare att Ola Schubert själv bekräftat att Hatten har förfoganderätt genom att han utan protester under 12 år fortsatt samarbetet och tagit emot ersättningar för sitt arbete, totalt 2,4 miljoner kronor.

Domstolen baserar domen till stor del på Ola Schuberts egna berättelser i domstolsförhandlingarna. Det handlar alltså inte bara om de bevis som Hatten presenterat, utan också om Ola Schuberts egna ord.

Kunde den här tvisten ha lösts på något annat sätt och varför gjorde man inte det i så fall?

Hatten har utan framgång gjort upprepade försök att komma överens med Ola Schubert, både innan förlaget stämde honom och senare. Att stämma Ola Schubert blev nödvändigt när han kontaktade Youtube och andra samarbetspartner till Hatten för att få dem att sluta använda Babblarna. Det gick så långt att Youtube stängde ner filmerna med Babblarna i en månad. För att Hatten skulle kunna fortsätta arbetet med Babblarna krävdes att rättsväsendet bekräftade att Hatten hade förfoganderätten.

Varför var det just Arbetsdomstolen som prövade ärendet?

Om Hatten hade stämt Ola Schubert i tingsrätten så hade stämningsansökan avvisats med hänvisning att det skulle ha varit fel domstol. Att stämningen gick till Arbetsdomstolen var en följd av att tvisten hade koppling till Ola Schuberts anställningsförhållande med Hatten. När parterna har slutit kollektivavtal måste den sortens tvister lösas via förhandlingar mellan fack och arbetsgivare. Om detta inte lyckas så är Arbetsdomstolen sista instans. Där sitter ledamöter som är utsedda av regeringen på förslag från fack och arbetsgivare. Man kan se Arbetsdomstolen och dess sammansättning som en viktig del av den svenska modellen, där staten lämnar över ett stort ansvar till arbetsmarknadens parter.

Varför går det inte att överklaga domen?

Det beror på att domstolen är högsta instans för den här sortens ärenden, när parterna inte har lyckats komma överens genom vanliga förhandlingar mellan fack och arbetsgivare.

Har Arbetsdomstolen kompetens om upphovsrätt?

Ja, det är min bestämda uppfattning. Arbetsdomstolen har tidigare dömt i vägledande domar på upphovsrättsområdet. Jag kan konstatera att avgörandet ligger i linje med såväl tidigare avgöranden i Arbetsdomstolen som i rättspraxis från andra domstolar som har meddelat vägledande avgöranden.

Vad får domen för konsekvenser för illustratörer och andra kreatörer?

Det är många missförstånd och rykten som florerar på Internet om betydelsen av domen, men enligt min bedömning bekräftar den bara de grundläggande principer som redan har förelegat så detta innebär egentligen inte något nytt. 

 

Frågor och svar om tvisten till Anneli Tisell

Senast uppdaterad 20 november 2019

I drygt två år har det pågått en tvist mellan oss på Hatten Förlag och en tidigare anställd, Ola Schubert. På grund av Babblarnas stora popularitet har detta fått en hel del uppmärksamhet i olika medier. Tyvärr sprids det också många rykten och många felaktigheter. För oss som jobbar på Hatten är hela denna situation väldigt sorglig. Vi hoppas att vi snart kan lämna detta bakom oss och att vi istället får fortsätta utveckla musik, böcker, film, leksaker och spel med samma själ och hjärta som vi har gjort sedan 2003.

Vem har skapat Babblarna?

Succén för Babblarna är baserad på många olika komponenter, varav formen bara är en del. Det grundläggande pedagogiska upplägget och enkelheten i konceptet gör att de riktigt små barnen tar Babblarna till sig. Även musiken, texterna och berättelseformen i böckerna är avgörande. Att sammanlänka alla de olika delarna till Babblarnas världs helhetstänk kommer från mig. I dessa delar har Ola Schubert aldrig deltagit. Det tvisten handlar om är vem som illustrerat figurerna och vem som äger upphovsrätten till dem.

Det har tyvärr förekommit missförstånd om vem som egentligen skapat Babblarna, men under domstolsförhandlingarna i oktober 2019 rådde det enighet i rättssalen mellan mig, Ola Schubert och andra vittnen om att vi var tre personer som ritade Babblarna. Ola har bara haft huvudrollen i framställningen av två av de sex figurerna, och hela konceptet baseras på mina skisser.

Mina idéer kring konceptet för Babblarnas värld föddes 2003, långt innan några andra kreatörer kom med på resan. Figurernas namn och syfte hade funnits ända sedan 1980-talet inom ramen för Karlstadmodellen, den pedagogik som Iréne Johansson utvecklat för att stötta barns språkutveckling. Först 2005 kontaktade jag Ola Schubert och några andra personer för att få hjälp med att arbeta ut idéerna till musik, animerad film och böcker. Genom åren har många personer varit inblandade i arbetet med Babblarnas värld.

>>Här kan du läsa mer om historien om Babblarna.

Varför har Hatten stämt Ola Schubert?

När Ola Schubert hösten 2017 plötsligt sade upp sig från Hatten efter tolv års samarbete skickade han samtidigt ett kravbrev via organisationen Svenska Tecknare. Kravet innebar att Hatten omgående skulle sluta använda alla illustrationer som han medverkat till. Han kontaktade också Hattens samarbetspartner med krav om att omedelbart sluta använda Babblarna på grund av hans påstådda upphovsrätt. Detta ledde bland annat till att Youtube stängde ner filmerna med Babblarna i en hel månad. Han försökte också stoppa Babblarnas musikal.

Alla försök att få honom att dra tillbaka sina krav och sluta en överenskommelse misslyckades. Detta ställde mig och Hatten inför ett val: Antingen skulle Babblarna gå en osäker framtid till mötes och förlagets arbetslag på cirka tio personer skulle riskera att förlora sina jobb. Eller så måste vi gå till domstol för att få ett stopp på saboterandet av Hattens arbete. För mig var valet enkelt. För att kunna fortsätta arbetet med Babblarna var jag tvungen stämma Ola Schubert. Det är orimligt att en tidigare anställd och kontrakterad illustratör plötsligt ska kunna ta tillbaka rättigheterna till något som han redan fått ersättning för.

Vad talar för att ovanstående berättelse är sann?

För den som tagit del av Ola Schuberts version kan berättelsen ovan framstå som absurd. Men det finns flera fakta i Olas eget agerande som bekräftar sanningshalten i min berättelse:

• Ola har totalt fått sammanlagt 2,4 miljoner i ersättning för sitt arbete för Hatten över åren och han har själv godkänt de arvoden han erbjudits och den lön han har fått.

• Ola har i sitt skriftliga anställningsavtal bekräftat att upphovsrätten är Hattens.

• Ola har under de tolv år vi samarbetade godkänt den fria användningen av all grafik och alla illustrationer som han varit medverkande i att skapa.

• Ola har aldrig ifrågasatt att vi har försett böcker och annat material med copyrightstämpel för Hatten (”©Hatten Förlag”).

• Ola började hävda upphovsrätt först hösten 2017, strax innan han sade upp sig, vilket talar för att det är en efterkonstruktion.

Hur är styrkeförhållandena mellan Ola Schubert och Hatten?

Ola Schubert och hans vänner målar upp en bild av att det här är Davids kamp mot Goliat. Det är det inte. Hatten är ett litet företag med ett tiotal engagerade kollegor och jag är ensam ägare till företaget. Den vinst som Hatten gjort genom åren har i all huvudsak investerats i utveckling av ny utgivning för barns språkutveckling.

Jag kan konstatera att Olas månadslön var högre än min under den period han var anställd på Hatten. Jag har inte blivit rik på Babblarna och det bryr jag mig inte om heller. Jag brinner för att Babblarna ska fortsätta att utvecklas och hjälpa barn med deras språkutveckling.

Varför är den här tvisten viktig för alla kreatörer?

Kreativa småföretag som Hatten är viktiga som uppdragsgivare och arbetsgivare åt författare, illustratörer, kompositörer och många andra kreativa personer. Hur ska ett sådant företag kunna fungera utan rätten till sina egna verk? Varifrån ska pengarna till kreatörernas arvoden komma? Hur ska man våga investera och bygga upp en kreativ verksamhet om en enda person i arbetslaget plötsligt kan strunta i ingångna överenskommelser? Vem vågar ge uppdrag eller arbete till kreatörer om verksamheten över en natt kan stoppas genom att en tidigare anställd plötsligt börjar skicka kravbrev till Youtube, musikalproducenter och andra samarbetspartner?

Hatten och andra kreativa småföretag behöver kunna lita till upphovsrätten, och det är viktigt att stå upp för den.

Anneli Tisell, vd Hatten Förlag

Skisser ur Anneli Tisells skissbok från 2003-2005. (>>klicka här för större bild)

Utseendet hos Babblarna och deras dal från 2006 och framåt har förändrats genom åren, men både manéret och detaljerna har hela tiden styrts av Anneli Tisell. Överst syns Anneli Tisells förlaga till Babblarnas dal. Därunder finns den illustration som Ola Schubert och Hannes Hagstrand levererade 2006. Den tredje bilden är Ola Schuberts version från 2015. Längst ner syns samma illustration efter att Anneli Tisell omarbetat utseendet på dalen 2015. Detta utseende på dalen blev sedan regeln för form och färgskala i Babblarnas dal att hålla sig till för illustratörer, animatörer och formgivare. (>>klicka här för större bild)